Tiden gick fort och när första filmen var slut så var klockan runt 22.
- Vill ni se en till? Frågade Niall.
Alla nickade och Niall gick och satte i en romantisk komedi.
Jag kände hur Eleanor la sitt huvud på min axel.
Jag log och la min armt runt henne.

Harrys perspektiv:
Jag och Bella satt inne på ett mysigt cafe och åt lunch.
Klockan var runt 14 så det var en ganska sen lunch.
På förmiddagen hade vi varit på museet Lovren.
Det hade varit väldigt kul faktiskt.
- Kan vi köpa isglass sedan? Fråga Bella plötsligt.
- Visst, svarade jag och log.
- Bra, jag är jättesugen på isglass, sa hon och log.
Jag log mot henne.

Nialls perspektiv:
”Hej, lust att träffas idag?:) / Niall”
Jag granskade smset ett tag innan jag tog bort det.
”Tjena Sanna, vad gör du? / Niall”
Jag kollade på mobilskärmen ett tag.
- Nej, sa jag tyst för mig själv och tog bort allt.
”Hej Sanna, vad gör du? Vill du träffas? / Niall”
Jag kollade på smset ett tag.
Det där ser nog bra ut, intalade jag mig själv och min tumme närmade sig ”skicka” knappen.
Men jag ångrade mig och tog bort allt.
Varför ska jag vara så himla feg? Frågade jag mig själv lite argt.

Isabellas perspektiv:
Jag och Harry promenerade längst gatorna i Paris.
Det var romantiskt även fast jag visste att säkerhetsvakter gick en bit ifrån oss.
Vi gick hand i hand med varsin isglass i andra handen.
Vi kollade på alla vackra hus och njöt av de sköna vädret.

Sannas perspektiv:
Jag satt i mitt rum och surfade runt på twitter på min dator.
Linnea var ute och handlade.
Jag hörde min sms signal.
Jag kände mitt hjärta slå fortare.
Tänk om det var Niall?
”Vill du ha  ljust eller mörkt bröd?”
Jag suckade.
Det var från Linnea.
”Det spelar ingen roll”
Jag knappade fort in svaret och skickade smset.
Varför hade jag ens trott att det var Niall?
Varför skulle han smsa mig?
Jag fortsatte surfa runt på twitter.

Louis perspektiv:
- Niall! Ropade jag.
- Ja? Hörde jag han ropa tillbaka.
- Zayn ska gå och handla, vill du ha nått speciellt? Frågade jag.
- Och snälla säg en sak och inte hundra saker! Ropade jag sedan.
- Det är lugnt, jag behöver inte ha nått! Ropade Niall tillbaka.
- Okey! Ropade jag tillbaka lite förvånat.
- Jag går till Danielle nu! Hörde jag sedan Liam ropa ifrån hallen.
- Okey, ha så kul! Ropade jag tillbaka.
- Ja det ska jag! Ropade Liam och skrattade lite innan han stängde dörren.
Jag skrev snabbt ner lite saker på en lista och gav listan till Zayn.
Han log mot mig och gick mot hallen.
Jag hörde Zayn ropa hejdå och sen stänga dörren efter sig.
Jag gick upp till Nialls rum och knackade på.
Jag tog i dörrhandtaget bara några sekunder efter jag knackat på men det var låst.
- Niall öppna! Sa jag och jag hörde ett klickande ljud.
Jag öppnade dörren och såg Niall ligga på hans säng med en tv kontroll i handen.
Jag satte mig på sängen och kollade mot Nialls tv.
Han satt och bläddrade igenom olika kanaler och verkade inte speciellt intresserad av att kolla på TV över huvud taget.
- Niall, vad är det? Frågade jag.
- Vad? Frågade Niall med en konstig ton i rösten.
- Du har låst dörren och sitter själv på ditt rum, ville inte ha något från affären och jag har inte hört dig skratta eller prata idag, sa jag.
Han mumlade något i stil med ”jaha och vad är det med det?”.
- Niall? Sa jag frågande och tog tv kontrollen ifrån honom och stängde av tv:n.
- Vad är det som är fel? Frågade jag och kollade allvarligt på honom.
- Inget, sa Niall och kollade ner på sina händer.
- Nähä, kolla mig i ögonen och säg det! Sa jag och kollade allvarligt på Niall.
- Tjejproblem, sa Niall tyst.
- Prata på, jag lyssnar! Sa jag lugnt.
- Har du någonsin känt att du hör ihop med någon? Frågade Niall.
Jag nickade.
- Någon du knappt vet vem det är, du bara känner att du vill vara med den här personen? Frågade Niall sedan.
- Så var det i början med Eleanor, sa jag och log.
- Och du känner att du behöver den här personen men den personen vet inte om det? Frågade Niall med en ledsen ton i rösten.
- Ja och då borde man berätta det för den här personen, sa jag och log lite lätt mot honom.
- Jo men tänk om du inte vågar, sa Niall och kollade bort.
- Niall, vem du än gillar så lovar jag att dom kommer gilla dig tillbaka för du är en schysst kille! Sa jag.
Niall suckade.
- Är det nog? Frågade han.
- Niall du är många tjejers dröm, du är ödmjuk, rolig, schysst och en underbar person! Sa jag och försökte muntra upp honom.
- Och jag är säker på att vem du än gillar så kommer hon som sagt att gilla dig tillbaka, annars så har du i alla fall försökt och då är det hennes förlust, sa jag.
- Så är livet, sa jag sedan.
- Man måste satsa för att vinna, sa jag till sist och log mot honom.
Han log tillbaka.
- Tack Louis, sa han.

Liams perspektiv:
Jag gick mot Danielles hus.
- Liam! Hörde jag någon ropa.
Jag vände mig om och såg Danielle.
- Hej, jag har varit och handlat, sa hon och log.
I hennes hand hade hon en påse.
- Här jag tar den, sa jag och log mot henne.
Jag tog påsen och vi började gå mot hennes hus.
Danielle låste upp dörren och gick in i köket.
- Hej Liam! Sa Danielles mamma och log mot mig.
- Hej! Sa jag glatt.
Danielles familj bodde hos henne i en vecka för dom var här och hälsade på.
- Vill du gå ut och gå? Frågade Danielle och log mot mig.
- Visst, det är ju underbart väder! Sa jag.
- Jag och Liam går ut och går, sa Danielle till hennes mamma och sen gick vi mot hallen för att ta på oss våra skor och gå ut.
- Förresten, vill du äta middag här ikväll? Frågade Danielle och log mot mig.
- Ja gärna, sa jag och log mot henne.
Jag tog hennes hand och sen fortsatte vi gå.

Linneas perspektiv:
Mataffären låg bara några gator bort från min och Sannas lägenhet.
Jag hade varit här i minst en timme och det kändes som om det var omöjligt att hitta det jag behövde ha.
Jag gick igenom listan igen när jag hörde någon säga hej.
Jag kollade upp från listan och såg Zayn stå framför mig.
- Hej, sa jag glatt.
- Ute och handlar? Frågade Zayn och skrattade.
- Ja men det går inte så bra, jag vet inte vart nått finns någon stans, sa jag och skrattade ännu mer.
- Låt mig hjälpa dig, jag handlar ofta här, sa Zayn och log mot mig.
- Okey, jag ska ha mjöl, sa jag och såg mig förvirrat omkring.
- Hitåt, sa Zayn och log.
Vi började gå mot mjölet.

Zayns perspektiv:
Jag kände mitt hjärta banka fortare än vanligt.
Jag hjälpte Linnea hitta allt hon behövde och sen gick vi och betalade.
- Var bor du och Sanna? Frågade jag och log.
- Bara några gator ifrån dig och killarna, svarade hon och log.
- Okey då kan vi ju göra sällskap en bit, sa jag glatt.
- Ja, svarade hon och log.
Vi gick med varsin påse i handen och pratade om allt möjligt.
Mest om vad Sanna och Linnea skulle studera, om hur det var för mig att åka på turnéer och sånt.
Vi skrattade en hel del.
- Här ska gå, sa Linnea och pekade in på en gata.
- Okey jag ska framåt, sa jag lite besviket.
- Okey men vi ses snart hoppas jag, sa Linnea och log mot mig.
Hon gav mig en kram och jag kände mitt hjärta banka snabbare än någonsin.
- Hejdå, vi ses snart det lovar jag, sa jag innan jag fortsatte gå.
Hela vägen hem var Linnea det ända jag kunde tänka på.

Tack för kommentarerna!
Det här kapitlet blev i många olika perspektiv men det är väl bra att få med alla lite då och då? :)