- Men du fattar ju inte, allvarligt talat så är du korkad som går tillbaka till honom!
- Vad rör det dig? Varför bryr du dig ens?
Emelys röst lät väldigt arg.
- Hur dum är du? Frågade jag.
Hon bara kollade arg på mig.
- Fattar du inte?
- Nä jag fattar tydligen inte eftersom jag är så dum i huvudet, så förklara! Skrek hon.
- Jag fattar inte hur du inte kunnat märkt det, sa jag en aning förvånat.
- Men vad? Skrek hon.
- Jag älskar dig okey? Skrek jag och gick ut ur köket och upp på mitt rum och smällde igen dörren.

Emelys perspektiv:
Liam lämnade mig ensam och förvirrad i köket och några sekunder efter det hörde jag hans sovrumsdörr smälla igen.
Vad hände nyss? Frågade jag mig själv och sjönk ner på golvet.
Där satt jag riktigt länge med huvudet i händerna och väntade.
Jag väntade på att Liam skulle komma ut från sitt rum och förklara.
Jag fattade inte.
Hur kunde han älska mig?
Efter ett tag insåg jag att han inte skulle komma ut.
Jag reste sakta på mig och gick in i mitt rum som låg bredvid Liams.
Precis innan jag gick in på mitt rum så hörde jag honom snacka i telefon med någon.
Men jag orkade inte bry mig så jag stängde försiktigt dörren för att inte störa honom och sen la jag mig på sängen.
Jag somnade med sminket och kläderna på.

Liams perspektiv:
Min alarmklocka ringde tidigt nästa morgon.
Jag stängde snabbt av alarmet så att Emely inte skulle vakna.
Sen satte jag mig upp i sängen och kollade ut över mitt rum.
Min resväska låg öppen på golvet och i den låg några klädesplagg.
Jag reste mig och drog på mig ett par mjukisar och en T-shirt innan jag gick fram till garderoben och tog ut lite kläder som jag slängde i resväskan.
Jag packade ner allt jag behövde och sen stängde jag väskan och bar ut den i hallen.
Så tyst som jag kunde fixade jag frukost och sen kollade jag klockan.
07.13.
Jag måste vara på flygplatsen 07.45 och mitt flyg går 09.45.
Jag suckade tyst.
Allt kändes så fel.
Precis allt.
När jag hade ätit upp min frukost diskade jag och sen gick jag mot Emelys dörr.
Jag tvekade ett tag innan jag försiktigt öppnade dörren och fann henne sovandes i sängen med kläder och smink på.
Jag log lite för mig själv.
Vad söt hon är, tänkte jag medans jag försiktigt smög fram till henne.
Jag la hennes täcke över henne och gav henne en puss på kinden.
- Hejdå, viskade jag och gick sen ut ur hennes rum med tårar som brände bakom ögonlocken.

Emelys perspektiv:
Jag vaknade och satte mig upp i sängen.
Jag sträckte mig efter mobilen och tänkte att jag måste ha vaknat tidigt eftersom Liam inte hade varit in och väckt mig som han alltid brukar göra vid åtta eller nio.
Jag kollade klockan och såg att den var 10.57.
- Fan, sa jag tyst för mig själv och ställde mig upp ur sängen.
Då märkte jag att jag fortfarande hade kläder och smink på mig.
Liam måste ha försovit sig också, tänkte jag medans jag gick in i hans rum.
Men han var inte där.
Sängen var bäddad och allt var snyggt och prydligt men Liam var inte där.
Fundersamt gick jag ut i hallen och kollade efter hans skor och jacka men de fanns inte där.
Vart har han gått? Frågade jag mig själv och gick in i mitt rum igen.
Han kanske har gått till övingslokalerna?
Jag tog min mobil och gick ut i hallen.
Snabbt drog jag på mig mina skor och gick ut och låste dörren efter mig.
Sen sprang jag ner för alla trappor och in i huset med övingslokalerna.
Jag hörde dämpad musik komma ifrån olika rum.
Idag är det måndag och alla är fullt uppe i att lyssna på olika låtar och välja en att sjunga.
Eller alla och alla.
Kieran och Evelyn.
I lördagens tävlig hade Chloé åkt ut.
Temat då var glädje, min speciallitet och temat denna vecka är sorg.
Jag är verkligen inte bra på det här med känslor, tänkte jag medans jag kollade runt i huset med övingslokalerna.
Jag hittade inte Liam någonstans och ingen hade sätt honom så jag bestämde mig för att gå hem igen.
- Hallå Liam? Frågade jag när jag hade låst upp och gått in.
Jag fick inget svar så han är alltså inte här.
Jag suckade och sen kände jag min mage kurra.
Jag kom att tänka på att jag inte hade ätit någon frukost så jag gick i köket för att göra det.
Seriöst vart är Liam? Tänkte jag oroligt och när jag kom in köket fick jag mitt svar.
På köksbordet låg det en lapp ifrån Liam.
Och det verkade inte som om lappens innehåll var bra över huvud taget.

Tack för kommentarerna! :)
Om ni har frågor så får ni gärna ställa dem i frågelådan i menyn:)