- Zayn har blivit opererad eftersom han hade många skador, sa Ally sedan.
Jag kände mitt hjärta slå hårdare och hårdare.
Min Zayn skadad?
- Vi fixade skadorna och Zayns läge är stabilt just nu, sa Jennie.
Jag kände en gnista hopp bildas inom mig.
Hoppet försvann lika fort som det kom.
Jennies nästa ord krossade mig totalt.
- Men Zayn ligger för nuvarande i Koma.

 Samantha’s perspektiv:
Va?
Koma?
Orden kändes som slag i magen.
Var det sant?
Jag ville skrika och gråta men jag höll det inne.
Istället så begravde jag mitt huvud i mina händer.
En fråga ekade i mitt huvud men jag orkade inte fråga den.
Jag kunde inte heller få fram mina ord.
Allt jag kunde göra var att gråta.
Zayn låg i koma.
Världen rasade samman.
- Kommer han vakna upp? Frågade Niall.
Det var exakt samma fråga som ekade i mitt huvud.
Kommer han vakna upp?
Finns det hopp kvar?
- Som det ser ut nu så kan han vakna upp eftersom hans läge är stabilt men vi vet inte när, sa sjuksköterskan Jennie.
- Det kan ta allt från några minuter till flera år, sa Ally sedan.
Flera år?
Kunde det dröja flera år innan jag fick känna Zayns varma kramar och höra hans glada skratt igen?
Det kunde inte vara sant.
Det fick inte vara sant.
- Ni kan få träffa honom om ni vill, sa Ally och kollade lite ledsamt på oss.
Sen pekade hon mot Zayns rum innan hon och Jennie gick iväg.
Först satt vi alla tysta ett tag men sen reste Harry sig.
- Vill ni se honom? Frågade han.
Jag såg att hans ögon var röda av gråt.
Vi alla reste oss och gick långsamt mot Zayns rum.
Niall öppnade försiktigt dörren och vi klev in i rummet.

Liams perspektiv:
Jag såg Zayn ligga i en sjukhussäng.
Helt livlös.
Även fast han inte var död.
Han hade bandage på olika ställen, var likblek och låg alldeles stilla.
Jag, Samantha, Harry, Louis och Niall stod tysta i rummet.
Man hörde Zayns tysta andertag.
Jag såg Samantha kolla på honom.
Hon såg ut att kunna bryta ihop vilken sekund som helst.
Plötsligt så började hon gråta mer och mer.
Hon satte händerna för ansiktet och böjde sig ner.
Hon satt på golvet i hopkurad som en boll och grät hysteriskt.
Försiktigt böjde jag mig ner, hjälpte Samantha resa sig och kramade om henne.
Hon kramade mig tillbaka och grät mot min axel.
Jag kollade mot Harry, Niall och Louis.
Louis grät inte men jag såg på honom att han var nära tårarna.
Han höll hans händer över munnen och tog djupa andertag.
Niall och Harry grät.
Jag kände tårarna rulla ner för mina kinder.
Jag kände Samantha skaka i min famn.
Jag kollade mot Zayn igen.
Det fick mig att börja gråta ännu mer.
Med fler tårar än förut så kollade jag på Harry, Niall och Louis igen.
Niall och Harry grät fortfarande och Louis grät också nu.
De tre stod där och grät.
Jag fattade inte att Zayn faktiskt låg i koma.

Samantha’s perspektiv:
Jag hade lugnat ner mig och killarna hade gått ifrån rummet.
Nu var det bara jag och Zayn i rummet.
Fast det kändes som om jag var ensam.
Zayn bara låg där.
Han rörde sig inte.
Han sa inget.
Med tårar i ögonen så gick jag och satte mig på en stol bredvid Zayns säng.
Jag kollade på honom, torkade bort mina tårar och tog hans hand.
Den var kall och livlös.
Inte som förut.
- Zayn? Viskade jag.
Jag fick knappt fram orden.
- Zayn vakna, viskade jag.
Jag kunde inget annat än att viska.
Viska och gråta.
Och hoppas att Zayn skulle vakna.
- Zayn snälla vakna.
- Snälla Zayn.
Jag kände tårarna bli fler och fler.
- Snälla vakna, jag behöver dig här hos mig.
- Vakna Zayn.
- Snälla vakna nu.
Det spelade ingen roll hur mycket jag bad och hoppades.
Det spelade ingen roll hur mycket jag behöver honom och hur många gånger jag sa snälla.
Han kommer inte vakna.
- Zayn snälla, sa jag och kände min röst brytas mot slutet.
Tårarna strömmade ner för kinderna.
- Snälla Zayn.

Stort tack för alla kommentarer och förlåt för dålig uppdatering!
I torsdags så hade jag skola och sen teater direkt efter det och sen konståkning direkt efter det.
Jag kom hem från ishallen sent eftersom jag var där i fler timmar.
I fredags så hade jag skola, sen utvecklingssamtal, sen konståkning och sen var jag DJ på ett disco så jag kom också hem sent då.
Idag så har jag varit i ishallen hela dagen, från 8 i morse till 17.30...
Imorgon har jag isshow så uppdateringen kan bli dålig.
Men idag så är jag iallafall back on track med lite uppdatering iallafall :D