The sky isn't the limit, kapitel 46


När jag gick och la mig den här kvällen så kände jag mig glad.
Jag kände mig lyckligt.
Jag hade vänner, familj och pojkvän som verkligen brydde sig.
Det var den bästa känslan jag känt på länge.
Jag kände mig älskad.


Louis perspektiv:
Jag och killarna hade packat en liten väska var och stod i hallen för att ta på oss våra skor när det ringde på dörren.
Liam öppnade dörren och där stod Eleanor och Danielle.
Vi alla drog på oss våra skor och gick ut.
- Hej gumman, sa jag och pussade Eleanor lätt på munnen.
- Hej, svarade hon.
Liam kramade om Danielle och sen gick vi alla upp på vägen.
Nån minut senare kom Samantha, Coryn och Sanna ut ifrån Samantha’s hus.
Vi hälsade på dem och sen började vi gå upp till skogen.
Alla hade varsin väska.
Vi gick igenom skogen och kom ut på en äng.
- Wow det är jättefint! Utbrast Danielle.
Och det var det verkligen.
Zayn och Samantha hade varit här och satt upp två tält.
Dom hade satt fram en grill och sen hade dom fixat så att man kunde tända en brasa i mitten av tälten.
Det fanns även filtar och kuddar som man kunde sitta på.
Och en picknikkorg med snacks och mat.
Det fanns också en stereo.
Jag kände på mig att kvällen skulle bli rolig.

Eleanors perspektiv:
Det hade börjat mörkna.
Liam och Louis stod och grillade kött, kyckling, potatis, grönsaker och massa annat.
Vi hade tänt elden och lagt upp filtar och kuddar som man kunde sitta på.
Niall satt och spelade gitarr och Harry satt och sjöng lite till gitarrkompet.
Zayn och Samantha satt och pratade.
Jag och Danielle satt och pratade med Coryn och Sanna på en av filtarna.
Dom var verkligen roliga och schyssta.

Zayns perspektiv:
- Zayn? Frågade Samantha.
- Ja? Svarade jag.
- Jag är trött på dom här armbanden, sa hon och kollade ner på hennes arm.
- Ta av dom då, sa jag och log mot henne.
- Inte nu, sa hon.
- Samantha alla har sina brister, det är okey, sa jag.
- Nästa steg mot att glömma allt dåligt är att visa alla att du har brister men faktiskt inte bryr dig, sa jag sedan.
- Jag vet, men… sa hon och blev tyst.
- Men vad? Frågade jag.
- Jag vill inte att alla ska se, sa hon tyst.
- Okey du behöver inte ta av armbanden om du inte vill, sa jag.
Hon kollade ner mot marken och log lite.
- Vet du vad? Frågad hon.
- Vad?
- Nu när jag är 18 år så får jag tatuera mig, sa hon.
- Okey? Svarade jag lite frågande.
- Jag ska tatuera mig över ärren, sa hon.
- Det låter som en bra ide, sa jag och log.
Hon kollade på mig med hennes klarblå ögon.
- Sen lovar jag att jag aldrig mer kommer använda armbanden för att täcka ärren.
Jag kramade om henne lite och pussade henne lätt på pannan.
- Det låter bra, sa jag och log.
- Vet du vad? Frågade jag sedan.
Nu var det hennes tur att fråga vad.
- Om du lovar mig en sak så ska jag också tatuera mig, sa jag.
- Vad ska jag lova? Frågade hon.
- Lova att det är du och jag förevigt, sa jag och log mot henne.
- Jag lovar, sa hon och tog min hand.
Jag kollade rakt in i hennes vackra ögon och jag kunde se på henne att hon sa sanningen.
Jag log och kramade om hennes hand lite hårdare.
- Vad ska du skaffa för tatuering? Frågade hon.
- Du har ju redan några, sa hon sen och kollade på mig med en frågade blick.
- Jag vet men jag ska skaffa en ny och vad det blir för tatuering är en hemlighet, sa jag och log mot henne.



Tack för kommentarerna! :)


Kommentarer
Postat av: grace

naaw! skriv mer!<3

2012-04-13 @ 18:20:44
Postat av: Vanessa

omg jätte bra, mer

2012-04-13 @ 18:20:47
Postat av: anonym

skitbra!! :DD

2012-04-13 @ 18:25:40
Postat av: jessica

SVIIIIINBRAAAAAA <3

2012-04-13 @ 18:58:04
Postat av: Johanna

Naaaw sweetie! :')

2012-04-13 @ 19:45:30
Postat av: Malin

Meeer!

2012-04-14 @ 00:18:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback