Jag fortsatte duka och lite senare så åt jag, Kate och pappa middag tillsammans.
Senare på kvällen så satt jag i mitt rum och gick igenom lite olika arbeten ifrån skolan när min mobil ringde.
Jag såg Zayns namn på skärmen.
- Hej, svarade jag.
- Hej gumman, sa Zayn.
Han lät bekymrad men glad.
- Det är en sak jag måste berätta och en sak jag måste fråga, sa Zayn med en annorlunda ton i rösten.

Samantha’s perspektiv:
- Vad är det gubben? Frågade jag.
Vad tänkte han berätta och vad tänkte han fråga?
Hade det hänt nått?
Jag kände mitt hjärta slå fortare och fortare.
- Sammy, sa Zayn ganska tyst.
- Jag och killarna ska flytta, sa han sedan.
Hela jag frös till.
Flytta?
Verkligen flytta härifrån?
Om dom gjorde det så var mitt liv i stort sätt över.
- Vad menar du? Fick jag fram.
- Vi har väldigt mycket jobb inne i London så Paul tycker att det är enklast om vi bor i våra lägenheter inne i stan ett tag, sa Zayn.
- Men vi kommer ha kvar huset här ute som ett sommarhus eller ett hus som vi kan komma till när vi är lediga, sa Zayn sedan.
- Okey, sa jag tyst.
Jag fattade inte att dom skulle flytta in till stan.
Det var bara för ett litet tag men det var ändå inte kul.
- Så här kommer frågan, sa Zayn efter en stunds tystnad.
Jag svarade inte jag bara lyssnade.
- Vill du flytta ihop med mig inne i London?
Jag kunde inte tro mina öron.
Vad hade jag nyss hört?
Mitt hjärta slog extra slag.
- Ja jättegärna Zayn! Utbrast jag glatt.
Jag var lycklig.
Riktigt lycklig.
Jag skulle slippa Kate och pappa.
- Vi flyttar in till stan söndagen den 11:te maj, sa Zayn.
- Då är jag 18 år och jag bestämmer själv vad jag ska göra, sa jag glatt.
- Exakt, sa Zayn och skrattade lite.
- Så ska jag ha min fest på fredagkväll då? Frågade jag.
- Det blir nog bra, jag säger det till killarna såg säger du det till tjejerna, sa Zayn.
- Okey.
Jag och Zayn pratade ett tag innan vi la på och jag ringde Sanna.
Jag berättade allt om festen och sen ringde jag Coryn.
Efter Coryn så ringde jag Eleanor och sen Danielle.
Nu visste alla om festen och alla skulle komma till killarnas hus på fredagen.
Jag längtade faktiskt ganska mycket.

Tack för kommentarerna och förlåt för ett kort kapitel!
Men denna novell håller på att lida mot sitt slut så kapitlena blir liite kortare ibland;)