Jag satt i baksätet på Pauls bil när jag såg Emelys flygplan flyga högre och högre mot himlen.
Jag kände några tårar rinna ner för kinden.
Nu var hon borta.
På riktigt.

Emelys perspektiv:
När jag kom hem var inget som vanligt.
Annie hade växt och Logan också.
Det känns som det i alla fall.
Mamma hade färgat hennes mellanbruna hår mörkbrunt och min bästis Sarah hade fått hennes läpp piercad.
Liam och jag ringde och smsade väldigt mycket dom första två veckorna men sedan trappades det ner.
Senaste gången han svarade på sms var fyra dagar sedan.
Livet har förändrats ganska mycket.
Sarah hade träffat någon tjej med rosa hår och piercingar som heter Ruby under sommaren och nu började jag och Sarah umgås ganska mycket med henne och hennes vänner.
Dom är schyssta.
Schysstare än man tror.

Liams perspektiv:
Jag saknar Emely.
Det är nästan det ända jag tänker på.
Fast jag hinner ju knappt tänka längre.
Det känns som om allt vi gör är att jobba.
Om bara några dagar åker vi iväg på våran 3-4 månaders UK och US turne.
Först till US och sen tillbaka till UK.
Jag suckade tungt när någon gav mig en mikrofon.
Repet började och jag började sjunga What Makes You Beautiful.

Emelys perspektiv:
Mobilen vibrerade i fickan.
För några veckor sedan hade jag nog blivit förväntansfull men inte nu längre.
Det var två veckor sedan Liam senast svarade på sms och jag visste att han var i US nu på turne.
Han hade säkert skaffat en annan tjej.
En som kunde vara med honom oftare.
Jag tog upp mobilen och kastade en snabb blick på klockan.
Den var över elva på kvällen.
För några veckor sedan hade jag redan varit hemma vid den här tiden.
Men inte nu.
Nu bryr jag mig inte helt enkelt.
Nu lever jag mitt liv.
Jag kollade varför mobilen hade vibrerat och såg ett sms från mamma.
Hon både ringde och smsade.
Men jag brydde mig inte helt enkelt.
- Em kom nu, jag känner en som ska ha fest ikväll! Sa Ruby och drog med mig längst gatan.
Jag, Ruby, Sarah och två andra tjejer som heter Jassie och Gloria gick och flamsade mitt ute i gatan.
En bil tutade och vi hoppade undan och gapskrattade.
Ju längre vi gick desto högre hördes musiken från festen.
Snart var vi framme och överallt dansade människor och det stank sprit.
Jassie sprang iväg och kom tillbaka med en flaska sprit.
Hon tog en klunk och skrattade.
Alla var på sånt där flamsigt skratt humör.
Ruby och Sarah drack lite och sen gav dom flaskan till mig.
Något inom mig sa nej men något sa också ja.
Jag tänkte på Liam, han skulle inte tycka om det.
Fast han kanske inte ens tycker om mig längre?
Isåfall tycker han om den gamla mesiga Emely och inte den nya tonåringen Emely.
Han bryr sig inte helt enkelt, intalade jag mig själv och kände saknaden av honom.
Äh vafan, tänkte jag sen och tog flera djupa klunkar.
Ju fler klunkar jag tog ju mer glömde jag Liam.

Tack för kommentarena, keep it up! :)
Woops, vad tror ni kommer hända nurå?;)