The sky isn't the limit, kapitel 12


Med ett leende så vinkade hon till mig innan bussen startade.
Jag vinkade tillbaka.
Sen åkte bussen.
Den svängde runt hörnet.
Nu såg jag henne inte längre.
Jag vet att det inte var ett hejdå för alltid men det var ändå ganska svårt att säga hejdå.
Hon hade snabbt blivit min bästa vän.
Det kändes som om något saknades.
Jag kände mig lite tom på något sätt.


Samantha’s perspektiv:
Jag klev av bussen och började gå hemåt.
Som jag gör varje vardag.
Idag är det fredag.
Tänk att jag bara känt Zayn i en vecka nu.
Vi är som bästisar.
Jag saknar honom.
Killarnas hus står tomt och mörkt.
Det har det gjort ända sedan jag kom hem från skolan i Onsdags.
Jag satte in nyckeln i låset och låste upp ytterdörren.
Sen klev jag in i mitt hus.
Imorgon skulle killarna komma hem.
Jag hoppades verkligen att Zayn inte har glömt bort mig.
Han är min ända vän.

Zayns perspektiv:
Jag och killarna var på väg hem.
Det var tidigt på lördagsmorgonen.
Sammy sov nog nu.
Jag saknar henne sjukt mycket.
Hon är den ända riktiga kompisen som jag har ända sedan min karriär börjat.
Förutom killarna då.
Såklart så har jag andra kompisar men dom bor hemma.
Dom träffar jag bara nån gång ibland.
Jag saknar dom men det är samtidigt kul att vara i ett pojkband.
Och jag kan träffa Sammy ofta och det gör mig glad.
Hon gör mig glad.
Jag satt i bilen och kollade ut genom fönstret medans jag tänkte.
Harry, Liam och Niall sov och Louis körde.
Resan skulle bara ta ungefär en halvtimme.
Jag hörde musiken från min mobil genom mina hörlurar.

And in another life I would be your girl
We keep all our promises
Be us against the world
And in other life I would make you stay
So I don't have to say you were the one that got away
The one that got away

Katy Perrys låt the one that got away spelades.
Jag tänkte på låttexten.

We keep all our promises
Be us against the world

Det är sant.
Det är jag och Samantha emot världen.
Vad än som händer henne så kommer jag alltid hjälpa henne.
Det är ett löfte.
Och det ska jag lova henne så fort jag kommer hem.
För jag fattar att något är fel.
Något är inte som det ska.
Även fast hon låtsas som om allt är bra.

Liams perspektiv:
Jag vaknade av att Zayn skakade på mig.
Sen skakade han på Harry och Niall.
- God morgon, sa han och skrattade.
- Redan framme? Frågade Niall nyvaket.
- Japp, svarade Zayn och hoppade ur bilen.
Vi tog våra väskor och gick in i huset.
Innan vi gick in så kollade Zayn mot grannhuset.
Samanthas hus.
Det var mörkt och bilen som oftast stod parkerad där var borta.

Samantha’s perspektiv:
Jag hade varit på mitt speciella tänkar ställe och spelat gitarr.
Efter ett tag hade jag börjat gå tillbaka.
Jag gick långsamt genom skogen.
Klockan var bara strax innan tio.
Kate och pappa hade åkt in till London.
Där skulle dom stanna hela helgen.
Det var ganska skönt.
Som vanligt hade veckan gått åt att bråka med Kate.
Och morgonen hade varit likadan.
Alltid så ska hon klaga.
Hon kan inget annat.
Med gitarren i handen så kom jag ut ur skogen och ut på grusvägen.
Det var då jag såg det.
Huset var upplyst och bilen stod parkerad.
Zayn är hemma!
Först ville jag bara rusa fram till deras dörr, ringa på och sen slänga mig i Zayns armar men sen kom jag på att han kanske inte ville se mig längre.
Han kanske hade träffat någon kändis?
Jag suckade och började gå mot mitt hus istället.
Jag låste upp dörren och gick in.
Det första jag gjorde var att gå upp till mitt rum och lämna min gitarr.
Sen gick jag ner igen.
I köket så fixade jag en macka och sen satte jag mig ner i soffan och började kolla tv.
Det gick inget kul program så jag kollade på någon konstig film.
Bra tidsfördriv, tänkte jag.
Klockan tickade sakta.
Jag visste inte vad jag skulle hitta på idag.
Jag kanske bara skulle slöa?
Efter att jag hade kollat klart på den konstiga filmen så kollade jag klockan på mobilen.
11.53.
Precis när jag skulle lägga ner mobilen i fickan så vibrerade den till.
Ett sms?
Först vågade jag inte kolla på skärmen eftersom det kanske var någon av tjejerna ifrån skolan.
Efter någon minut så vågade jag äntligen starta skärmen och kolla vem som hade smsat.
Namnet som stod på skärmen gjorde mig förvånad.

 



Tack för kommentarernn även fast ni har blivit lite dåliga på att kommentera.
Det kanske är jag som har blivit dålig på att skriva?
Skulle hur som helst vara kul om jag kunde få över 10 kommentarer!
Ni har gjort det fler gånger förut så jag vet att ni kan klara det! :D


Kommentarer
Postat av: jessica

känner mig som en stalker när jag kommenterar varge kapitel men älskar verkligen din novell , du kan ju börja publicera på dw varge gång du har ett nytt kapitel :)<3

2012-03-24 @ 18:02:19
URL: http://jjessicas.blogg.se/
Postat av: sanna:D

Jag blir så glad varje gång jag kikar in hit på bloggen och ser att du har skrivit ett nytt kapitel! :D

2012-03-24 @ 18:05:56
URL: http://lifeofonedirection.devote.se
Postat av: Nathalie

Du är verkligen grym på att skriva!! :D

Ibland pallar jag inte kommentera pga att jag är inne på mobil ! :P <3



Mer !! ! :D

2012-03-24 @ 18:11:17
Postat av: Lena!

Super bra!! Meeerr! :)

2012-03-24 @ 18:38:57
Postat av: anonym

du skirver jättebra!vill bara ha mer! :D

2012-03-24 @ 18:40:22
Postat av: anonym

du skirver jättebrA! vill bara ha mer!

2012-03-24 @ 18:41:28
Postat av: Moa

superbra! mermer :D

2012-03-24 @ 18:41:54
Postat av: Linn

älskar din novell! mer! :D

2012-03-24 @ 18:42:15
Postat av: Emma

Meeeeer idag! :))

2012-03-24 @ 18:43:50
Postat av: dsfsd

MER

2012-03-24 @ 18:44:15
Postat av: Ida

Jag tycker att din novell är superbra!!! <3

2012-03-24 @ 19:07:03
URL: http://awesomeida.blogg.se/
Postat av: Malin

Du är så grymt duktig! :)

2012-03-24 @ 19:58:40
Postat av: Linnea

sjukt bra!<3

2012-03-24 @ 20:19:35
Postat av: Emma

Jättebra!

2012-03-24 @ 21:55:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback