Mammaledigt.
Det var inte långt kvar.
Snart skulle Darcy vara här i världen.
Om allt gick bra förstås.
Jag började känna mig mer och mer rädd.
Skulle jag verkligen klara av det här?

Harrys perspektiv:
Tiden flög förbi.
Det kändes som om februari kom närmare med stormsteg.
Jag och killarna hade hunnit med att spela in lite i studion, göra några intervjuer och några signeringar.
Helt ärligt så hade jag inte kunnat koncentrera mig speciellt bra.
Under signeringarna så hade jag sett några små barn som var där med sin stora syster och mamma.
Storasystrarna var ungefär i Bellas ålder.
Från 14-18 år.
Det fick mig verkligen att tänka på Bella.
Och Darcy.
Jag är rädd.
Men jag vet att Isabella är mer rädd.
Men samtidigt var jag glad.
Jag är förväntansfull och det känns som om killarna och är lite förväntansfulla.
Det är här jag vill vara resten av mitt liv.
Och snart är det första februari.
Min födelsedag.
Jag skulle bli 19 år.
Allt gick så himla fort, på ett bra sätt.

2 veckor senare

Louis perspektiv:
- Grattis älskling! Skrek jag över hela huset och hoppade på Harry som satt i soffan.
Efter mig kom alla killarna.
Harry bara skrattade åt oss.
- Tack killar, sa han glatt.
- 19 jävla år! Skrek jag glatt.
- Det ska firas! Skrek Zayn sedan.
- Ja! Skrek Liam.
- Såklart! Skrek Niall instämmande.
- Gud vad alla skriker, sa Bella lugnt.
Jag kollade upp och såg Bella stå i dörröppningen med händerna på magen.
Harry putade bort oss killar med ett litet skratt och reste sig upp.
- God morgon, sa han till Bella och gick fram och kysste henne.
- Aww, sa Liam och Niall i kör.
- God morgon själv, sa Bella efter kyssen och log.
- Snälla sluta med gulligullandet, det får mig att sakna Ell! sa jag och skrattade.
Killarna och Bella bara skrattade åt mig.
- Gulligt, sa Liam och skrattade.
Jag saknar Ell sjukt mycket.
Eleanor brukar kallas Ell.

Harrys perspektiv:
- Grattis på födelsedagen älskade Harry, sa Bella tyst till mig och log.
- Tack gumman, svarade jag och kramade om henne lätt.
- Jag går och lägger mig, sa Bella sedan och gick mot hennes rum.
- Sov gott! Ropade jag efter henne och satte mig sedan i soffan där killarna satt.
Vi spelade tv spel och skrattade.
Min mamma och min låtsaspappas skulle komma på eftermiddagen.
Dom skulle vara här hela kvällen och sen skulle dom till en kompis här i London.
Min födelsedag ska bli lugn.
I alla fall idag.
Jag ska nog ha en fest men den kommer nog i slutet av februari eftersom jag vill att Bella ska vara med.
Om tio dagar exakt så var det sagt att lilla Darcy skulle komma.
Jag ville inte ha festen innan dess och jag ville ha den i alla fall 2 veckor efter.

Liams perspektiv:
Jag öppnade försiktigt dörren till Bellas rum.
Hon låg på sängen och sov.
Jag log och stängde dörren och gick ner.
Louis och Harry stod i köket och lagade pannkakor.
- Mamma och Robin kommer om en timme, sa Harry och log.
- Okey, Bella sover fortfarande, svarade jag.
- Låt hon sova, sa Harry och fortsatte med pannkakorna.

Isabellas perspektiv:
Jag vaknade av att någon ringde på dörren.
Jag hörde dörren öppnas och jag hörde prat.
Försiktigt reste jag mig upp ur sängen och gick in i min walk-in closet.
Det var nog Anne och Robin som hade kommit.
Jag tog på mig ett par mörkblå jeans, en ljusgrå tröja och svarta ballerinor och sen gick jag ner.
När jag kom ner för trappan så såg jag Harry, Robin och Anne stå där.
Dom alla log mot mig.
Jag log tillbaka.
Harry gick fram till mig och tog min hand.
- Mamma och pappa det här är Isabella, sa Harry och log.
Jag tyckte det var gulligt att Harry kallar sin låtsaspappa för pappa.
Jag hälsade på dem och de presenterade sig.
Sen gick vi in i köket.
Det luktade pannkakor och mycket riktigt så var det pannkakor.
Jag, Anne, Robin och killarna satt runt bordet och pratade och åt.
Harry fick även presenter.
Dagen rullade på och vi åt tårta, kollade film, spelade spel, pratade och roade oss.
Zayn och Liam stod i köket och lagade kyckling.
Niall dukade och jag, Harry, Louis, Anne och Robin satt i soffan och kollade film.
Plötsligt ringde Annes mobil.
- Jag kommer strax, sa hon och reste sig och gick ut till hallen där hennes väska hängde.
- Harry! Ropade hon sedan.
- Ja! Ropade han tillbaka.
- Kom, Gemma vill prata med dig! Ropade hon tillbaka.
Med ett leende reste Harry sig och gick ut till hallen för att prata med hans storasyster.

Harrys perspektiv:
- Ja tack, vi hörs! Sa jag till Gemma efter att vi pratat ett tag.
- Okey, hejdå brorsan, sa hon.
- Hejdå, sa jag och la på.
Gemma hade önskat mig grattis på födelsedagen och så hade vi pratat om lite allt möjligt.
Mamma satt i trappen.
Jag gick fram till henne och satte mig bredvid henne innan jag gav tillbaka mobilen.
Där satt vi ett tag.
- Gubben jag tänkte bara säga att jag tror att du kommer bli den bästa pappan någonsin, sa mamma och log mot mig.
- Tack, svarade jag.
Mamma kollade på mig och sen kramade hon om mig.
Jag kände tårarna komma men jag höll dem tillbaka.
- Hon är ganska långt gången nu va? Frågade mamma.
- Mm, mumlade jag som svar.
- Allt kommer bli bra gubben, sa mamma lugnande.
- Jag vet, sa jag så lugnt jag kunde.
- Men jag är fortfarande rädd, sa jag och höll tillbaka tårarna.
- Jag förstår, sa mamma och la sin hand på min axel.
- Men allt ordnar sig fint, jag vet att det kan vara läskigt, sa mamma.
Det var ganska skönt att ha mamma och prata med.
Jag berättade allt jag tänkte på.
Hur rädd jag egentligen är, hur orolig jag är för Bella och alla frågor jag har.
Mamma gav mig bra svar och hon lugnade mig mycket.
Jag kände mig mer och mer redo och förväntansfull.
- Maten är klar! Hörde jag Zayn ropa.
- Tack mamma, sa jag innan vi reste oss för att gå in i köket för att äta.
- Inga problem gubben, sa mamma innan vi gick in i köket med leenden på våra läppar.

En vecka senare

Isabellas perspektiv:
Jag satt på min säng och kände hur jag inte kunde röra mig eftersom det gjorde ont.
Plötsligt kände jag en smärta som jag aldrig känt tidigare.
- Harry! Skrek jag med panik i rösten. 

Tack för alla kommentarer! :D